Krönika februari 2017

Jag sitter ju inte i styrelsen, så jag har väl inget ansvar?

Den ”svenska” modellen med en tydlig uppdelning på ägare, styrelse och VD tycker jag är både bra och pedagogisk.

Ägare väljer styrelse, styrelse väljer VD och VD väljer sin laguppställning till vardagens bestyr. Den som tillsätter avsätter också. Ägare avsätter styrelse och styrelse avsätter VD. Här ska man ALDRIG runda något led.

Jag som extern ledamot i många bolag skulle aldrig drömma om att säga till en ekonomichef att göra si eller så utan att först fråga VD om ett OK. Som styrelseledamot, ska man förstås informera sig om bolagets väl och ve, men man får vara smidig om läget inte är akut.

I första kapitlet i ABL står det tydligt att en aktieägare inte har ett personligt ansvar. Det är tur, annars skulle jag inte våga vara aktieägare i Ratos. Ok, det finns något undantag för ansvar, men i princip.

I stort sett alla svenska företag har en styrelseledamot som också är aktieägare. Man äger bolaget och är styrelseledamot och har en familjemedlem som suppleant. Så är det bara. Alltså är det i rollen som styrelseledamot, inte i rollen som aktieägare som ägaren i bolaget kan råka ”illa” ut.

Kan man runda detta ansvar genom att inte sitta i styrelsen i sitt bolag? Man kan ju ändå vara med på styrelsemötena utan att formellt vara registrerad på Bolagsverket.
Här ska man vara mycket försiktig. Det finns faktiskt rättsfall där man bedömt en ägare vara en så kallad ”Shadow director”. Man har fått stå till svars som om man vore ledamot eftersom man varit på alla styrelsemöten och därmed haft ett inflytande även om man inte då formellt är registrerad som ledamot.

Vår ”svenska” modell är bra och sköter man allt renhårigt så är det ingen fara att vara ledamot. Tvärtom det är utvecklande som jag skrivit många gånger förut.